One of the boys

Ikväll blev det sista kvällen med Felix som åker till England i tre månader om prick en vecka. Hans trevliga föräldrar bjöd oss på middag och det var fantastiskt härligt att skratta åt ingenting och världsliga ting en hel kväll men grabbarna från grundskolan. Jag slutar vara tjej en stund och får istället vara mig själv på ett annat sätt. Vi dömer inte varandra för någonting. Vi har för många år på nacken.

Jag kommer sakna Flix så mycket!

Kul att återse den här grabben också!

Det är väldigt ovanligt nu för tiden att jag känner mig kort och liten. Men ikväll gjorde jag det.

Den här pojken, Max, har jag känt i snart halva mitt liv. Han är superskön och säger saker som;

"Men mexikanska mangogrodor finns bara på Matöppet!", "Du har ju varit 1 och 80 sedan typ 6an, J" och "Snälla Pontus, får jag ta ett glas kranvatten till? Jag förstår om du säger nej, jag har ju redan druckit två glas..."

Felix är bäst på att kramas, han är det mest lojala som går i ett par skor och han är alltid alltid alltid snäll.

Pontus är så otroligt random och gör saker av bara farten. Vi är ett udda gäng typer, det har vi alltid varit.