ffffound. allting hamnar i ett mindre perspektiv. jag pluggar franska idag.

En röd termos

Jag panikar inför ekonomiprovet imorgon! Åh nej!

Fast jag ville egentligen bara uppmana er att hälsa på mig här också! Jag har tre bloggar numera men den här är den enda Johan tycker om. Personligen tycker jag bäst livet här på om Gotlandsgatan. Men hur som helst, hit ska ni:

EN RÖD TERMOS

Jag skriver ju noveller. Nu är det väl meningen att de ska dyka upp här på det internationella datanätet Internet. Hoppas ni tycker att det är fint.

Vad farao jag går ju sam/ekonomi!

Här sitter jag på svenskan och försöker lösa en liten Rubiks kub. Det går inte så bra... Kanske bättre att analysera en film istället. Jag skall dock lösa den här!

Om skratt är en konst, är vi Picasso och Dalì

Måndagar blir mycket bättre om man lyckas skratta så mycket åt ingenting alls så att man blir utkastad från lektionen man satt på och ändå inte kan sluta skratta förrän tio minuter senare. Delang på den!

Födelsedag

Min första dag som sjuttonåring började vid halv ett med ett sms som planterade ett stort leende i mitt ansikte. Halv åtta vandrade min familj in i mitt rum, sjöng och gav mig presenter - allt jag önskat mig och lite till.

Två timmar senare möts jag upp i skolan av att cirka tio sötnosar sjunger "Ja må hon leva" och ger mig en kladdkaka. Det finns inget bättre än kladdkaka så den åts upp efter första lektionen. Därefter kommer en pojke som aldrig någonsin springer någonstans frivilligt springande upp för trappan och stirrar lite sådär konstigt på joint. Så vi följer helt enkelt efter honom ner i aulan där ännu fler underbara människor sjunger för mig framför ett bord dukat med muffins med en massa ljus i. Ungefär där, vid halv tolvtiden på dagen, slår jag fast att det här är min bästa födelsedag någonsin.

Efter en lunch där jag inte fick i mig någon mat och tio minuters kulturhistoria åker jag hem för att speedfika med min familj för att därefter åka in till stan igen för att träffa joint, som har en "överraskning". Jag hatar överraskningar men det var ganska lugnt eftersom jag visste att vad som skulle hända var följande: Vi två skulle göra någonting i stan, för att sedan möta upp Johan för en fika. Men eftersom Johan hade lite strul med hälsan skulle vi åka hem till honom där hela gänget skulle vänta på oss med tårta och en bra film.

En middag, en ögonbindel och en bilresa på dryga timmen senare insåg jag att jag haft fel. När bilen väl stannade hoppade jag ut, sur som jag vet inte vad över att jag inte lyckats lista ut vad överraskningen var för något. Så åker ögonbindeln av, det visar sig att jag är hemma hos mig själv och framför mitt hus står mina vänner och sjunger.
Malin och joint hade de senaste två veckorna planerat en överraskningsfest med sommartema. Så fint. (Och jag har ingen bild på överraskningsmalin, så jag satte in en bild på en annan Malin istället. Logiskt?)
Johan var inte sjuk, han dansade till och med, och han hatar att dansa.
Jag drack rosé och njöt av att vara sjutton. (Framåt tolv bryr man sig inte om bilderna har en tumme i hörnet och de blir mörka)

Just det, jag ska visa de där presenterna! En hoodie, a dress that's black and tight, lårhöga stövlar (yummie!), gummistövlar, The Picture of Dorian Gray, Winnerbäck-boxen, ett foto på mig själv som är helt magiskt, en t-shirt "high heels give a better view" - kunde inte sagt det bättre själv, klackar med nitar, armband, nagellack, coolaste bodyn i världshistorien och en sms-dikt.

Som sagt, bästa sjuttonårsdagen någonsin.

CKs fina fölsedag

Igår fyllde min fina, fina CK äntligen 17 år. Tillsammans med en fin tjej kallad Malin höll jag i trådarna för en överraskningsfest i det CKiska residenset. Det blev så lyckat! CK klarar inte riktigt av överraskningar så det var extra roligt att alla lyckades hålla masken. Extra kul var det också att Gusten var där. När bilder dyker upp kan CK berätta för er själv. Ville bara säga grattisgrattis igen, är så glad för att din dag blev så fantastiskt bra! Tack till alla som hjälpte till och gjorde den! Det bästa av allt? Det blir fest igen om en vecka!

Nu bröt vi det tråkiga höst-mönstret en aning eller vad säger du, CK?

Bilden till höger är för övrigt tagen på CK's 16årsdag. Vi kände oss som engelska skolflickor på rymmen.

Känslotom

Väldigt kort. Jag fyllde 17 igår och hade världens genom tiderna bästa födelsedag. Uppdaterar lite senare, när jag fått bilder som kan förklara lite bättre. <3

Tack för kaffet

Jag älskar hur håret ser ut när det regnat! Rufsigt och fint.

Nästan

Sophomorenyc

Emelie får mig nästan att vilja bli kär i någon pojke när hon skriver såhär. Men bara nästan.

Adrenalinkick

Jag kommer inte kunna sova på flera timmar, men det gör ingenting. För jag är ledig imorrn!

Pariserhjul

Jag insåg just att Gröna Lund har tagit bort sitt Pariserhjul. Vad ohyggligt sorgligt. Jag älskar pariserhjul. Verkligen, verkligen. Älskar dem nästan lika mycket som jag älskar luftballonger, det vill säga, en hel del. Fast det är det inte så många som vet om mig. Bilden kommer från Flickr. Om jag åkte pariserhjul just precis nu skulle jag lyssna på den här; Spotify.

Tårtkalas

Idag hade vi tårtkalas för Linda och Rosanna som fyllde år i augusti, men eftersom vi är väldigt sega så fick de inte sina presenter förrän nu. Bästa söndagen.

New curtains

Slentrian

Det måste hända något snart. Något annorlunda, något som förändrar. Jag är så trött på att allting är precis likadant - gå upp till en grå värld, skolan i timmar, hem när det blivit grått igen, ut till stallet i kylan och sen göra ingenting. Och så helgerna, de där underbara helgerna som samtidigt som de räddar en från vardagen så är de likadana allihopa. Det måste verkligen hända något snart.

För övrigt har vi som joint nämnde i sitt förra inlägg prov imorgon. Hon började panikplugga då, jag ska snart börja titta lite på det. Ekonomi är ju så satans tråkigt.

As it is, I ought to be yours

Vilken hoppfull dag! Bussresor till oändligheten och vidare, avant-tennis-mys med Agnes och hennes bror Axel (han skrattar aldrig... note to self: få Axel att skratta..) och nu: panikpluggade av ekonomi då provet skrivs vid elva tiden på torsdag. Oh no..

Jag tänker och tänker och tänker. Tänker du på mig?

Just nu. Vinylspelaren, äpple, hårknut, sms, brosch.

Jag tycker inte om sena kvällar såhär. God natt!

We're golden

Åh, Djurö var lika underbart som i somras. Eller okej, det var inte samma sak men det var härligt att komma ut och ruska liv i alla lyckokänslor. Senast vi var där var senast jag var helt tillfreds med livet, kom jag på. Synd att vi var tvungna att åka hem...

Bussresan ut var så himla underbar! Älskar att åka buss ensam och Johan mötte mig vid busshållplatsen varpå vi traskade iväg till huset. Han hade stått vid spisen ett bra tag redan då och sedan bakade vi tårtor. Vi skulle bli ett underbart gift par tror jag. Johan är bäst.

Har inga bilder att bjuda på, använde min analoga kamera i helgen, till allas förtret, främst mitt eget eftersom jag får pröjsa för bilder där folk håller händerna för ansiktet.

Allting kantas just nu av panik, frustration och ensamhet. Det sistnämnda framför allt. Tack för en helg av omtanke. ♥ jag behövde det och jag älskar er!

Att fira av sommaren

Det går inte att göra alla nöjda, så jag tänker inte ens försöka längre.

Det finns nog knappt något tråkigare än att åka buss ensam. Det var därför jag satt och såg helt halvdöd på den där bussen igår kväll, men så:

"Nästa: Djurö bro" - ett leende börjar leka på läpparna och i ögonvrårna.

"Nästa: Djurö södra" - leendet börjar synas tydligare, ögonen lyser av en massa fina minnen.

"Nästa: Djurö kyrka" - kan inte hålla mig längre, ansiktet spricker upp i ett gigantiskt leende och jag måste hålla mig för att inte börja skratta av lycka när jag trycker på stopp-knappen och hoppar av bussen.

Jag hade tänkt vara hemma igår, men så drabbades jag av en så sjuk saknad av gänget så jag åkte iväg. Drygt två timmar senare hoppade jag in i gäststugan på Johans landställe sjungandes "Kom ihåg mig dååååååå!". Två veckor är en lång tid.

I know that it wouldn't be strange

Helgen kommer äga. Vi ska till Johan och Djurö. Här är blandade bilder... Nu blir det sömn och vila, uppladdning helt enkelt. Tillbaka på söndag!

Not in love and loving it!

Sammanfattning av höstlovet: skratt, te, sömn, mer skratt, känslosvall och för lite plugg.

Jag måste delge en sak. Det finns ingen bättre känsla än när man känner att man verkligen kommit över något eller någon. Ärligt talat, det är nästan en bättre känsla än att vara kär. När man bara vaknar och nästan helt glömt bort hur de där känslorna ens kändes. Jag känner mig väldigt tillfreds med det här nu! Så himla glad och redo för nya saker. Förutom att bli kär. Som sagt är den här känslan nästan bättre!