Det här kommer göra så jävla många förbannade och ännu fler kommer att tänka "lilla gumman, du vet inte vad du pratar om, vänta och se!", och ja, motbevisa mig gärna.
Jag har en hel del dåliga vanor och en av dem är att jag verkligen inte kan förstå mig på kära par som börjar sakna varandra efter tio minuter och då skickar en massa sms för att bevisa detta för den andra. Gulligt? Ja. Nödvändigt? I min värld, nej. Jag förstår det verkligen inte och mina kompisar brukar skratta åt mig och säga att den dagen jag träffar en kille som får mig att känna så, herregud vad dom ska reta mig då. Bara det kan ju få en att tänka att fan, jag tänker aldrig träffa en kille som får mig att känna så, men det är inte allt.
Jag vill helst av allt vara fri och bygger hela tiden upp en självständighet. Att kära ner sig sådär totalt, då är man ju inte fri längre? Man kan vara lycklig, ja, men jag är hellre fri och lycklig själv än lycklig endast med någon annan vid min sida. Jag vill inte känna mig trasig för att en pojke sitter två gator bort istället för bredvid mig och jag vill inte bli nedstämd när jag träffar honom för att jag vet att vi kommer vara tvungna att skiljas åt. Jag vill kunna träffa någon utan separationsångest och gå därifrån och tänka att dagen varit trevlig och att det ju är en ny imorgon. Att sakna någon sådär extremt, det gör man bara om en person är borta förevigt. Då får man gå sönder totalt och sakna hur mycket man vill, men varför, varför, varför sakna någon som finns i livet så mycket? Det slösar ju bara en massa energi? Varför vara tvungen att vara ledsen halva tiden för att få vara lycklig den andra?
Jag kanske inte förstår ett skit av det här, men jag vet inte ens om jag vill förstå.
Håller med.
SvaraRaderaär du verkligen så cynisk att du ser ner på folk som hittat någon de tycker extra mycket om? man ger inte upp sin självständighet bara för att man blir kär. ha ett öppet sinne för fan?
SvaraRaderaA2: det är precis sin självständighet jag inte skulle vilja ge upp, och jag säger inte att jag inte vill bli kär. ibland känns det dock som om folk inte är fria när de är kära och det är det som jag inte vill vara med om, någonsin. som sagt, motbevisa mig gärna.
SvaraRaderaoch vidare - jag ser inte ner på folk som känner sådär. bara för att jag inte vill bli astronaut betyder inte det att jag ser ner på dem.
SvaraRaderaom man går sönder varje gång man säger hejdå för att man är livrädd för att aldrig ses igen, även om man nästan helt säkert vet att man kommer göra det. men var glad för att du inte känner så, verkligen. tänkte bara påpeka att du skriver himla fint i din andra blogg också 'en röd termos'.
SvaraRaderadet är inte min, det är joints och ja hon skriver extremt fint :)
SvaraRadera