Kalla mig gärna gammalmodig

img

Ett av vår generations mest överskattade och överanvända ord måste vara "djup".

För mig betyder det något i stil med komplicerat, något som det finns många lager av. Ta till exempel ett fotografi som alla kan hitta ett eget sätt att se på. Samtidigt kommer du aldrig, hur mycket du än studerar det, riktigt underfund med vad det egentligen är du ser. Du kan sitta och tänka på det där fotot i år utan att komma på vad det egentligen var som fick dig intresserad, bara att det på något sätt kändes i hela kroppen.

Det gäller inte bara foton, utan personer också. Det är därför jag börjar bli irriterad på att folk börjat kalla varenda människa som har någon slags konstnärlig talang för djup. Konst (och människor) kan vara fint och intressant utan att det är djupt. Försök att uppskatta det okomplicerade för att det är just okomplicerat.